San Diego, Sea World

Idag packade vi in oss i bilen, satte Mrs Garmin på San Diego och for iväg. Inte för att se på stan eller vara kulturella på något sätt. Nej vi hade bara Sea World för ögonen…
Vi kom fram och var inne lite i tolv på dagen och åkte därifrån vid tio på kvällen. Phu!





Det var sköldpaddor, delfiner, sjöstjärnor(!), fiskar, sjölejon, hajar, rockor som man kunde klappa, flamingos som man kunde mata, trutar som tog maten ur handen om man inte såg upp. Där var också en späckhuggar-show som var mäktig. De är verkligen stora, och som de kunde skvätta ner publiken. Jag var glad att vi satt utanför soak zonen men Viktor hade gärna suttit längre ned. Som tur var fanns rullstolsplatserna på några rader över soak zonen!
Hela showen inleddes med att Sea World tackade alla som stred och gav sina liv för att USA skulle få fortsätta vara ett fritt land! Sen fick alla som var militärer eller anhöriga till militärer ställa sig upp, det var en hel del, och så applåderade hela publiken. Jag säger det igen, krig, död, militerer och frihet är verkligen närmare allas liv här än vad det någonsin kan bli hemma. 200 års fred gör att krig känns väldigt avlägset. Här känner många någon som varit ute i något krig, på gott och på ont präglar de en!
Späckhuggarshowen, på amerikanska heter de Killer Whale det gör det hela mer spännande, inleddes med att den stora stjärnan Shamu kom in och visade en massa hopp och konster, sen kom två späckhuggare till och hoppade runt. Det kändes som de också hade roligt, kanske mest för att ett 500 kilo tungt muskelpaket inte gör konster som en 80 kilo tung människa bestämmer, i alla fall inte utan att han själv tycker det är kul.

När showen var slut (vid 6.30) fortsatte vi att titta på allt vi inte hade hunnit med innan, till exempel en tunnel under vattnet med hajar som simmade runt. Vackert! Vi besökte pingviner, isbjörnar, narvalar och valrossar. Varför de skulle hålla 10 grader C även för besökarna begrep jag aldrig. Man var på andra sidan en glasruta! Men det kändes ju varmare utomhus på det sättet! Klappa en rocka var man (läs Viktor) ju också tvungen att göra igen.
Medan vi letade efter bilen på jätteparkeringen smällde de av ett enormt fyrverkeri över huvudet på oss. Till slut hittade vi bilen och kunde åka hem genom natten…
Bilder: Shamu hppar + diverse bilder från Sea World
/JN (100719)